Hembesök hos nyblivna föräldrar har sedan länge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhälsovården för att lära känna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna föräldrar. En god relation mellan distriktssköterska och föräldrar är en förutsättning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hälsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen på flera håll i landet. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av Platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna föräldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.

Uppsatsen undersöker hur externhandeln påverkar cityhandeln i Västerås utifrån både ett handlarperspektiv och ett konsumentperspektiv. Detta utförs med grund i en övergripande teori om Platsens betydelse. En lojalitetsteori används för att kategorisera konsumenterna utifrån fyra olika lojalitetsbegrepp beroende på om de anses ha hög eller låg relativ attityd och besöksfrekvens. Handlarnas syn på kunderna kategoriseras utifrån en stege med fem olika lojalitetsnivåer. Undersökningen består av en kvantitativ undersökning i form av en konsumentenkät samt en kvalitativ undersökning där intervjuer med två handlare har utförts.

Detta examensarbete handlar om hur man utformar installationer som återger platsens historia i en besöksträdgård. Dåtid möter nutid genom gestaltning av historien i tillfälliga trädgårdsinstallationer.Arbetet beskriver en gestaltningsprocess som börjar med studier av platsen. Fakta och inspirationsmaterial har samlats in, bearbetats och resulterat i tolv olika installationsförslag. Stor hänsyn är tagen till beställarens tankar och önskemål. Platsen som jag utgått från under arbetet är en Hälsingegård med anor från 1700-talet.Avgörande i arbetsprocessen har varit att det funnits mycket historia och fakta att tillgå.

Studenter och yrkesutövare i landskapsarkitektur blir tidigt bekantade med termer som genius loci - ?platsens själ? men ofta utan vidare betraktelse. Finns det något som ?meningsfull? plats? Kan en plats betyda eller representera något? Vad har ett ord som meningsfull för konnotationer i skapade eller naturliga rum? Denna uppsats redogör en fördjupning i ämnet meningsfullhet - besjälade platser i landskapsarkitektur där uppsatsförfattaren blickar in i andra författares föreställningar om meningsfullhet i landskap och trädgårdar, samt redogör tretton besökares varseblivningar av en specifik plats ? Alnarps västerskog i Lomma, Skåne..

Denna kandidatuppsats på 15 högskolepoäng syftar till att beskriva samisk identitet i storstaden, i detta fall samisk identitet i Stockholm. De möjligheter som finns för att känna sig samisk i en storstadsmiljö och de identitetskriterier som är svåra att uppfylla på en annan plats än Sápmi, samernas land har undersökts och analyserats. Kandidatuppsatsen är samhällsvetenskaplig och grundas i kvalitativa metoder. Fem intervjuer med samer bosatta i Stockholmsområdet har genomförts där frågorna riktats mot Platsens betydelse och dennas relevans för den samiska identiteten. Betydelsen av plats, den gemensamma historien och tillhörigheten till andra samer visas vara viktiga komponenter i den samiska identiteten.

Uppsatsen ämnar att behandla och beskriva varför platsen för den nya arenan för Djurgården Fotboll är så viktig utifrån supportrarnas perspektiv och var de anser att den bör ligga. För att nå denna målsättning har jag studerat olika forum för att se hur supportrarna har argumenterat i arenafrågan från 2006 fram till 2011. Jag har utöver detta även kompletterat med två stycken intervjuer med supporteranhängare till föreningen . För att förstå varför platsen för den nya arenan är viktig för supportrarna har jag använt mig av teorier om identitet och hemmet.     Mina resultat av undersökningen visar att det är framförallt de historiska värdena som medför att arenan måste byggas i ett visst område, eftersom supportrarna ser detta området som en del av klubbens och deras egen identitet.Nyckelord: Identitet, Platsidentitet, Djurgården Fotboll, Supporter, Hemmet, Arena Olsson, Niklas (2011) Östermalms IP ? Platsens betydelse i planeringsprocessens av en ny arena Kulturgeografi III, Grundnivå, examensarbete för kandidatexamen i kulturgeografi, 15 hp Handledare: Urban Nordin Spåk: Svenska .

Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum diskuteras alldeles för lite. Den här studien visar att skolbyggnadens och skolgårdens utformning och dess innehåll har betydelse för elevens kunskapsinhämtning, välbefinnande, leklust och koncentrationsförmåga. I skolans värld finns det många elever som har speciella behov i form av svårigheter att bibehålla sin koncentrations- och uppfattningsförmåga. Många av de här eleverna har dessutom läsoch skrivsvårigheter. Studien har fokuserat på Platsens betydelse i det pedagogiska rummet för elever med speciella behov, det vill säga studera om miljön i det pedagogiska rummet påverkar elevens koncentrationsförmåga och om miljön i sin tur kan förbättra elevens skrivförmåga. Sex elever har deltagit och alla är mellan 8 - 11 år gamla. De kommer från tre olika kommunala skolor i södra Sverige.

Jag har tagit del av ett projekt som heter ?Platsinnovation i Swedish Lapland ?. Platsinnovation beskrivs som en principiell ny form av innovation som ska bidra till ett attraktivt och hållbart samhälle både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. I begreppet ingår tre delar: fysisk gestaltning, innehåll och platsmarknadsföring (Karlberg, 2015 & LTU, 2015). Projektet bedrivs av Luleå tekniska universitet (LTU) med syfte att utforska hur vi kan ta tillvara på en plats identitet och förstärka upplevelsen av platsen.

När människan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vänner stor betydelse. Platsen för vård blir därför mycket viktig. Platsens betydelse för oss människor innebär inte bara den fysiska miljön. I palliativ vård är det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hänsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna på vård.

Rosenlunds sandbankar är ett naturskyddsområde mellan Jönköping och Huskvarna som rasar med ungefär 30 cm per år. Platsen tillåts att årligen krympa men inte att användas. Det görs inga större ansatser för att dokumentera den för framtida generationer eller synliggöra den för nu levande generationer.I detta examensarbete undersöks ett naturligt fenomen som kommer att påverka civilisationer i tusentals år. Examensarbetet syftar i första hand till att återintroducera en bortglömd plats och beskriva hur den förändras i tid och rum. Med hjälp av studier om erosion, landhöjning, istid och med hjälp av fältstudier tolkas platsens förgänglighet i fotografier och i en serie ritningar.Därefter föreslås ett promenadstråk där det direkt går att beskåda de geologiska processer som omformar platsen.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka utröna vilka val och intentioner som påverkar det skapande arbetet och den slutgiltiga gestaltningen av ett offentligt konstverk. Fokus kommer att ligga på konstnärens intentioner där det bland annat kommer att undersökas hur dessa står i relation till beställarnas önskemål, det vill säga hur konstverket i det utvalda fallet förhandlades fram utifrån de olika parternas intentioner. Med andra ord kan sägas att den här uppsatsens underliggande syfte delvis är att undersöka hur stor frihet en konstnär har i sitt skapande av offentliga uppdrag. En aspekt av detta som jag har valt att fördjupa mig ytterligare i är Platsens betydelse i samverkan med konstverket. Med detta vill jag undersöka hur stor hänsyn konstnären tar till platsens topografi och hur även detta påverkar det slutgiltiga verkets betydelsebildning.Förhoppningen med denna studie är att den ska uppmärksamma oss som brukare på de olika aspekterna av den omfattande processen bakom den offentliga konsten i vår vardag och dessas betydelse för resultatet.

Denna kandidatuppsats beskriver platsen, framförallt byn, inom den berbiska kulturen i Marocko. Med syfte att beskriva relationen och sambandet mellan den geografiska platsens utformning och skapandet av en kollektiv och representativ identitet presenteras först den berbiska, isolerade byn och sedan den växande identitetsrörelsens mål och diskursiva tillvägagångssätt. Resultatet som presenteras bygger i första hand på en studie av aktuell litteratur och tidigare forskning och i andra hand på två kompletterande intervjuer och en egen studieresa genom Marocko i maj 2011. Baserat på det empirirska materialet görs en analys av skapandet av två parallella identiteter och med dem två egentligt olika platser, en vardagligt självupplevd i byn och en diskursivt omskapad och medvetandegjord av den urbana identitetsrörelsen. Med utgångspunkt i begreppen traditionellt i förhållande till modernt, ruralt i förhållande till urbant och kvinnligt i förhållande till manligt diskuteras platsens och identitetens relation.

Denna uppsatts är ett kandidatarbete på programmet för Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem på samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i Bergåsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstått undersöks, och hur dessa aktörer även begränsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas påverkan på processen.

Bakgrund: Det är intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumärket, dock har invånarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmärksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invånarna påverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element är sammanvävda och utgör platsvarumärket, vilket innebär att varumärkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invånarna i varumärkesarbetet, så att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar. Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur invånarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumärket. Dels att föreslå riktlinjer gällande hur Kalmar kommun ska involvera invånarna i kommunens varumärkesarbete. Metod: Studien bygger på fallstudie av Kalmar kommuns varumärkesarbete.

Denna uppsatts är ett kandidatarbete på programmet för Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem på samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i Bergåsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstått undersöks, och hur dessa aktörer även begränsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas påverkan på processen. Därefter undersöks hur Karlskrona kommun avser hantera platsens problem i framtiden, och hur kommunen planerar att hantera problem på liknande platser i staden. Den problematik som undersöks här liknar förutsättningarna i Bergåsa med olika trafiksystem i konflikt.